To hell and back

Hell är denna dag representerat av Stockholms Centralstation! Som jag tidigare berättat ska ju Hannes ta med sig tjejerna till Mariestad över helgen. Detta för att jag ska få en ensamhelg i Stockholm, med andra ord en riktig lyxhelg. Efter denna pärs till dag kan det verkligen behövas.

I min enfald trodde jag att jag lagt upp ett näst intill perfekt schema för dagen. Jag hade planerat att hinna städa, köpa färg, gå till systemet, sova middag för att orka vara vaken längre än 22, packa till barnen och Hannes, äta lunch med gamla klasskompisar, beställa och hämta ut tågbiljetter och Hannes boxningsbiljetter m.m.

Dock satte olika omständigheter käppar i hjulet för mina planer allt eftersom dagen fortskred. I slutändan hann jag bara med tågbiljetter och packning. Dessa omständigheter representerades av: röjning av istappar och ändrade jobbtider, systemfel i ATG:s datorer, massiv köbildning på systemet... you name it, allt hände mig!

På centralen kom nästa otrevliga överraskning bestående av halva Sveriges befolkning som samtidigt som oss skulle åka med de få tåg som inte var inställda eller försenade. När vi hade köat oss fram från tunnelbanan till övervåningen för att hämta ut biljetterna, köat i 20 minuter vid automaten upptäcker jag att jag skrivit ner fel bokningskod. Nu var det alltså 5 minuter kvar till tåget skulle gå och helt sanslöst mycket folk överallt. Ni förstår själva min stresstatus!
Tillslut satt iallfall Hannes och barnen på tåget och jag började åter den mödosamma kampen för att komma ner till tunnelbanan.

Någonting tycker uppenbarligen att jag ska få arbeta hårt för min ensamhelg. Eller om man ser det mer optimistiskt, först gå igenom en prövning för att få mig att uppskatta helgens lugn till max.
Nu ska jag ta en dusch och fräsch till mig inför kvällens äventyr på Mosebacke